|
Ursprungligen var spårvidden 891 mm Munktell anger i sina memoarer: ”År 1853 konstruerade jag och tillverkade det första svenska ånglokomotivet Förstlingen för räkning jernvegsentreprenören F Sundler, afsedt för transport av ballastfyllning å Norbergs under byggnad varande jernväg. Loket var endamålsenligt. Det var försett med fyra gjutna sammankopplade hjul. Ångpannans konstruktion var lika med dåtidens moderna lokomotiver i utlandet. Eldstadsboxen af jernplåt och ångtuberna av jern bekoms från Tyskland. Kontraktssumman utgjorde 5 333 Rdr 16 Sch Banco, men erhöll endast 1000 rdr till följe av reqvirentens iråkade obestånd. Hade således föga tillfredsställelse af mitt arbete.”
Ramen bestod av två hopnitade järnplåtar med mellanlägg av ekträ. Vatten matades in i pannan med en pump. Vattentanken var från början placerad under loket. Tanken togs senare bort och en vattentunna placerades på vagn bakom loket. Bränsle på durken bredvid föraren.
Originalritningarna till Förstlingen har tyvärr försvunnit. Efter en sammanställningsritning av loket som finns bevarad på Munktellmuseet i Eskilstuna har Bengt Ohlin återskapat samtliga ritningar inklusive detaljritningar. Vissa kvarvarande delar som finns på Järnvägsmuseet i Gävle har använts vid bl.a. återskapandet av ritningarna. Det finns därför nu en komplett samling ritningar (sammanställnings och detaljritningar samt specifikationer). Framtagandet av alla ritningar har varit ett mycket omfattande jobb och utan detta underlag hade det varit omöjligt att skapa en replik av Förstlingen.
Med ledning av dessa ritningar har körbara modeller av Förstlingen, både den smal- och normalspåriga varianten byggts av bröderna Tage och Bengt Karlsson. Bägge modellerna fungerar bra. Några ändringar av ritningarna lär inte ha behövts. Allt talar därför att det är möjligt att tillverka även en fullskalig körbar replik. Några för Förstlingen viktiga årtal.
|
